Vem daterade Alexander I av Ryssland?

Alexander I, (ryska: Александр I) egentligen Aleksandr Pavlovitj Romanov, (Александр Павлович Романов), född 23 december 1777 i Sankt Petersburg, död 1 december 1825 i Taganrog, var Rysslands tsar från 1801, storfurste av Finland från 1809 och kung av Polen från 1815.

Han var son till kejsare Paul I av Ryssland och dennes andra gemål, Maria Fjodorovna av Württemberg.

Princess Varvara Ilynichna Turkestanova (Russian: Варвара Ильинична Туркестанова; 26 December 1775 – 20 May 1819) was a Russian noblewoman of Georgian origin, known for her affair with Tsar Alexander I of Russia and her correspondence with the French émigré Ferdinand Christin, which describes the Russian court life of the 1810s. She took her own life shortly after giving birth to a daughter, whose father was either Tsar Alexander or her other lover, Prince Vladimir Golitsyn. Her surname is also transliterated in Western European languages as Tourkestanoff, Tourkestanov, or Tourkestanow.

Marguerite Georges, född Marguerite Josephine Weimer i Bayeux 1787, död 1867 i Passy, var en fransk skådespelare. Hon tillhörde de mest berömda franska skådespelarna på sin tid. Hon är även känd för sitt förhållande med Napoleon I och med Wellington.

Marguerite Georges var dotter till en tysk som arbetat som skräddare och ledare för ett teatersällskap innan han blev anställd inom teaterorkestern i Amiens. Hon debuterade som skådespelare vid fem års ålder. Hon debuterade på Théatre Français i Paris år 1802, och blev år 1804 societaire. Hennes omtalade förhållande med Napoleon, som ska ha inletts vid samma tid och slutade då han blev kejsare, och som aldrig blev fullt klarlagd, ryktades vara orsaken till att hon lämnade Frankrike år 1808. Åren 1808-12 var hon engagerad i Sankt Petersburg i Ryssland. Hon lämnade Ryssland efter den misslyckade franska invasionen, och turnerade sedan i Europa; 1812 uppträdde hon på Dramaten i Stockholm och 1813 i Dresden, innan hon återvände till Frankrike. Hon var sedan anställd vid Théatre Français igen 1813-18, vid Odéon från 1822 och 1831-49 vid Porte-Saint-Martinteatern. Hon slutade uppträda år 1853, och fick en pension från Josef Bonaparte.

Княгиня София Сергеевна Мещерская, урождённая Всеволожская (1775—1848) — предположительно, любовница будущего Александра I, впоследствии писательница и переводчица, член Библейского общества, автор религиозно-нравственных сочинений.

Maria Antonovna Narysjkina (ryska: Мария Антоновна Нарышкина, polska: Maria Naryszkina), född 1779, död 1854, var en polsk adelsdam, mätress åt tsar Alexander I av Ryssland från 1799 till 1818.

Dotter till den polske fursten Antoni Stanisław Czetwertyński-Światopełk och 1795 gift med den ryske hovmästaren Dmitrij Lvovitj Narysjkin. Från 1799 hade hon en kärleksrelation med storfurst Alexander, som blev tsar 1801. Förhållandet utspelades med makens godkännande och hon var även omtyckt av Alexanders familj, förutom av Alexanders fru.

Narysjkina beskrivs som fascinerande och mycket tilldragande och charmfull, med en förmåga att fånga människors uppmärksamhet, och kallades "Nordens Aspasia". År 1803 gjorde hon ett försök att få Alexander att skilja sig och gifta sig med henne, men misslyckades. Hon följde med honom till Wienkongressen 1814. Förhållandet gav då tsaren dålig publicitet. Vid samma tid hade Alexander även en relation med Varvara Turkestanova. År 1818 gick Alexander I med på att avsluta relationen med Narysjkina av religiösa skäl, trots att han fortsatte relationen med Varvara Turkestanova. Han fortsatte dock att omnämna henne som sin verkliga familj.

Hon hade tre barn :

• Zenaida Narysjkina (18 maj 1810).
• Sophia Narysjkina (1808 - 18 juni 1824).
• Emanuel Narysjkin (30 juni 1813 - 31 december 1901).

Sophia var hennes barn med Alexander, vilket möjligen även Emanuel, som inte erkändes av maken, var.