Vem daterade Henrik IV av Frankrike?

Henrik av Navarra leder hit. Fler personer med detta namn och titel, se Henrik av Navarra (olika betydelser)

Henrik IV (franska: Henri IV), född 13 december 1553 i Pau, död 14 maj 1610 i Paris, var kung av Frankrike från 1589 samt, från 1572, kung av Navarra (som Henrik III) till sin död. Han var den förste franske regenten av ätten Bourbon.

Fleurette de Nérac morte le 25 août 1592 à Nérac est une paysanne française et l'une des premières maîtresses du futur Henri IV, alors prince de Navarre.

Sa relation avec le jeune prince est entourée de plusieurs récits et légendes. L'expression « conter fleurette » serait notamment née de cette relation.

Charlotte des Essarts (1580-1651), was a French noblewoman. She was the mistress to Henry IV of France in 1607–1609. She had two daughters with the king. She was a lady-in-waiting to the queen, Maria de Medici. She participated in many political plots at court.

She was the daughter of François de Essarts, seigneur de Sautour, an equerry of the king, and his second wife Charlotte de Harlay de Chanvillon.

Before coming to the French court, Charlotte des Essarts had been a member of the household of the French ambassador in London, Christophe de Harlay, Count of Beaumont and his wife Anne Rabot. She was a relation of Beaumont.

Charlotte de Sauve, född 1551, död 30 september 1617, var en fransk adelsdam, hovdam och politisk aktör, mätress till kung Henrik IV av Frankrike. Charlotte de Sauve var hovdam åt Katarina av Medici och räknas som den mest framträdande medlemmen av Katarinas så kallade flygande skvadron, en grupp hovdamer anställda för att genom bland annat sexuella förbindelser agera spioner och informatörer åt Katarina av Medici.

Catherine Henriette de Balzac d'Entragues, född 1579, död 9 februari 1633, var mätress till Henrik IV av Frankrike 1599–1606 och 1608–1610.

Françoise de Montmorency-Fosseux, född 1566, död 1641, kallad La Fosseuse, var officiell mätress till kung Henrik IV av Frankrike 1579-81.

Hon var den yngsta av fem döttrar till Pierre de Montmorency, baron av Fosseux, och blev 1579 hovdam till Navarras drottning Margareta av Valois. Hon beskrivs som söt men blyg vid hovet.

Henrik IV ska ha övertalat henne till ett sexuellt förhållande genom att bland annat ge henne sötsaker och kallade henne "min dotter". Efter att förhållandet inletts ska hon ha uppträtt med arrogans mot drottningen. Då hon år 1581 blev gravid, använde hon det som ett argument för att få Henrik att gifta sig med henne och skilja sig från sin barnlösa drottning. Hon var rädd för skvallret vid graviditeten och ville resa bort med Henrik. Henrik föreslog att Margareta skulle agera som deras förkläde, men denna vägrade och föreslog att Fosseux skulle lämna hovet ensam. Fosseux vägrade, och fick därefter en dödfödd dotter. Missfallet doldes vid hovet, och Margareta ska ha agerat barnmorska.

Efter misshandeln inbjöds Margareta till franska hovet av sin mor Katarina av Medici, som föreslog att hon skulle ta med Fosseux som en av sina medföljande hovdamer. Margareta följde rådet, och då de kom till Paris, rådde Katarina av Medici Margareta att skicka tillbaka Fosseux till sin familj, vilket hon också gjorde. Detta avslutade automatiskt hennes ställning som Henriks mätress. Henrik tog detta som en förolämpning, men vidtog inga åtgärder eftersom han vid samma tillfälle hade blivit förälskad i Diane d'Andoins.

Hon gifte sig 1596 med François de Broc, Baron de Cinq-Mars.

Diane d'Andoins, född 1554, död 1620, kallad La belle Corisande, var officiell mätress till kung Henrik IV av Frankrike mellan 1581 och 1587.

Hon var dotter till Paul Andoins Baron, Viscount och greve av Louvigny, och Marguerite de Cauna, och gifte sig 1568 med Philibert de Gramont (1552-1580), drots i Béarn, greve de Gramont och Guiche, Viscount av Aster och Louvigny, Seigneur de Lescure och guvernör i Bayonne. Hon var känd för sin skönhet och sin smak för riddarromaner och kallades på grund av det sistnämnda för Corisande, ett namn på en hjältinna från en sådan roman.

År 1581 mötte hon Henrik IV, då monark av Navarra och deltagare i de franska religionskrigen, och blev hans officiella mätress. Hon bidrog till att finansiera hans krig genom att sälja sina diamanter och gods. Henrik skrev ett brev till henne med sitt eget blod där han lovade att gifta sig med henne, ett löfte han aldrig uppfyllde. Enligt vissa historiker fick paret en son vid namn Antonin.

Louise de Budos, dame de Vachères, duchesse de Montmorency (13 juillet 1575 - 26 septembre 1598), fut la seconde épouse d'Henri I^er de Montmorency, Connétable de France, et plus tard la maîtresse du roi Henri IV de France.