Vem daterade Erik Satie?

Erik Satie, Alfred Éric Leslie Satie, född 17 maj 1866 i Honfleur, Normandie, död 1 juli 1925 i Paris, var en fransk kompositör och pianist. Från 1884, då han komponerade sitt första verk, signerade han sina alster med Erik Satie.

Satie är mest känd för sina korta pianostycken, däribland Trois Gymnopédies (1888) och Trois Gnossiennes (1890).

Vid sidan av sin musik bidrog Satie också med egensinniga bidrag i vitt skilda tidskrifter, från dadaistiska publikationer till Vanity Fair, vilka postumt blivit samlade och utgivna i bokform. Han skrev även rad brev som han sände såväl till sig själv som andra; de finns bevarade och har gett en inblick i Saties liv.

Erik Satie skrev musik direkt för Svenska baletten i Paris nyskapande koreografier. Han medverkade också i film som Rene Clair spelade in för danskompaniet, på bland annat Théâtre des Champs-Élysées tak, till omskrivna föreställningen Relâche.

Suzanne Valadon (French pronunciation: [syzan valadɔ̃]; 23 September 1865 – 7 April 1938) was a French painter who was born Marie-Clémentine Valadon at Bessines-sur-Gartempe, Haute-Vienne, France. In 1894, Valadon became the first woman painter admitted to the Société Nationale des Beaux-Arts. She was also the mother of painter Maurice Utrillo.

Valadon spent nearly 40 years of her life as an artist. The subjects of her drawings and paintings, such as Joy of Life (1911), included mostly female nudes, portraits of women, still lifes, and landscapes. She never attended the academy and was never confined within a set tradition or style of art. Despite not being confined to any tradition, she shocked the art world as the first woman painter to depict a male nude as well as less idealized images of women in comparison to those of her male counterparts.

She was a model for many renowned artists. Among them, Valadon appeared in such paintings as Dance at Bougival (1883) and Dance in the City by Pierre-Auguste Renoir (1883), and Suzanne Valadon (1885) and The Hangover (Suzanne Valadon) (1887–1889) by Henri de Toulouse-Lautrec.