Vem daterade James Keith?

James Francis Edward Keith, född 11 eller 16 juni 1696 i Inverugie nära Peterhead i Skottland, död 14 oktober 1758 i slaget vid Hochkirch i nuvarande Sachsen, var en skotsk militär, rysk general och preussisk fältmarskalk. Han var son till William Keith, 9:e earl Marischal och bror till George Keith, 10:e earl Marischal.

Keith var tvungen att gå i landsflykt på grund av sitt deltagande i jakobiternas resning 1715. Han trädde 1728 i rysk tjänst. Här utmärkte han sig i flera fälttåg och fick namn som en av de bästa ryska generalerna.

Som styresman i det av ryssarna besatta Finland 1742-43 förvärvade Keith sig befolkningens sympatier. Hans verksamhet i Finland behandlas i Zacharias Topelius Hertiginnan av Finland. Han förde därpå befälet över de till Sverige överförda ryska trupperna.

År 1747 gick James Keith i preussisk tjänst som fältmarskalk, och blev liksom brodern George en av Fredrik II:s närmaste vänner.

År 1886 utgavs Keiths dagbok av August Hjelt i Bidrag till kännedomen om Finlands natur och folk.

Eva Merthen, kallad hertiginnan av Finland, född 8 september 1723, död 15 oktober 1811 i Stralsund, var en finländsk celebritet.

Hon är känd för sitt förhållande till den ryktbare generalen James Keith. Denne hade 1742 i spetsen för de ryska trupperna under Lilla ofreden besatt Åbo, där hennes far Carl Merthen var borgmästare. Beskriven som välutbildad, "skön och full av behag", var hon en stjärna vid de fester som under vinterns lopp anställdes av de främmande officerarna. Hon ingick därunder en intim förbindelse med Keith. Eva Merthen anses med sitt inflytande över honom ha bidragit till den milda politik han bedrev under ockupationen av Finland. Keith gav henne i allt, med undantag av vigseln, en makas ställning, och hon behandlades, i synnerhet sedan han 1746 övergått i preussisk tjänst, med stor aktning av hans omgivning.

Efter Keiths död 1758 ingick hon 1760 äktenskap med lantrådet Johann David von Reichenbach (1719–1807) i Stralsund. Hon dog där 88 år gammal.

Hennes öden är romantiserade i Zacharias Topelius roman Hertiginnan av Finland (1850). Hon fungerar också som nyckelperson i Suomen herttuattaren arvoitus : suomalaisia naiskohtaloita 1700-luvulta ("Finlands hertiginnas gåta : finländska kvinnoöden på 1700-talet") av Kirsi Vainio-Korhonen, som namngett boken efter henne.